Detta är icke en bra dag!
Min käre son total vägrar att sova själv just nu. Tålamod har jag alltid sagt är nyckeln. Men igår var botten nästan nådd. Till kvart i två stod jag och lade ner honom och tog upp honom för att han börja sprattla och gråta. Jag fick panik, var hungrig som ett as också. VIlket inte var det bästa när man måste lugna ner sig.. Så det sluta med att han fick sova i vagnen inatt och klockan 8 i morse så somnade han i sängen efter några gångers nerlägg.
Det var otroligt frustreande och nu har vi en trött mamma.
Men hur glad blir man inte när man möter litens leende ansikte och skratt.
Han har förövrigt börjat testa hur högt han kan låta, stackars öron säger jag bara.
Nej nu är det frukost som gäller
Ciao<3