The bitter truth.
Så, nu har vi kommit to the moment of truth. Var står jag idag?
Förutom att jag har världens underbaraste lilla familj som går mig på nerverna enormt ibland så kämpar jag för fullt med att utveckla mig själv och älska mig själv. Ska jag vara ärlig så har det nog hamnat lite på is, eller jag går in 20% kanske, och förut 100%. Någonstans på vägen tappade jag bort mig och alla övningar jag har fått har liksom runnit bort i vardagen. Lika så träningen, jag var super duktig innan jag åkte till Sverige och i Sverige också faktiskt att träna. Men sen jag kom tillbaka så bara dog det. Jag tänker på att ta tag i det varje dag men nej. Det står still.
När det kommer till maten så jobbar jag för fullt för att få bort socker och kolhydrater helt. LCHF så att säga. Men jag har det även kämpigt här. Just nu är min favorit friterad potatis och 9 av 10 gånger jag handlar så köper jag en chockladbit.
Så nu när jag ser på allt såhär, vafan gör jag med mig själv? Jag bara är, jag är bara mamma tror jag. Jag älskar att vara mamma, men var är min egen uppskatting. Jag skulle vilja säga " det här ska vi ändra på" men jag vet nog inte om jag är där än. Om det kommer bli någon förändring på ett tag. Men förr eller senare så kommer jag dit, det lovar jag!
Men jag kan inte förneka att jag älskar att vara mamma och umgås med min son. Önskar att vi var i Sverige så både jag och Liam hade några att umgås med. But it is what it is..
Vi lever och vi klarar oss. Kampen mot att spara pengar och leva utan att allt the time manage är det som är störst i vårt liv just nu. Men vi kommer dit, vi kommer dit..
Förlåt för de engelska uttrycken lite då och då men med engelskan som ett språk jag har i min vardag så är det ibland lättare att uttrycka sig på engelska..
Nej, Ni får ha en fortsatt trevlig dag alla!!
Ciao<3